ANNA

Det var rätt fantastiskt att jag höll humöret uppe under så lång tid utan endorfinpåslag. Jag tror det delvis beror på att jag är nykär. Men kanske är jag inte längre lika beroende som jag varit. Jag har ju haft en dålig träningsperiod sen jag fick C. Och det var ju precis när jag kommit tillbaka till normal träningslust och mina rutiner som jag kraschade. Sen kom ju förkylningen på det. Och väldigt mycket jobb och lite annat som tog på krafterna. 

Sen två dagar tillbaka är jag i alla fall igång med träning igen. En rullskidtur igår som var bland det fånigaste jag upplevt. Jag var så seg och tung i kropp och rörelser. Det svarade ingenting när jag ville åka lite fortare. Så det blev en väldigt lugn tur. Det kändes periodvis lite bättre under andra halvan men generellt dåligt hela passet. 

Det var enorm skillnad idag! Jag körde styrka med löpning som uppvärmning. Och det kändes faktiskt riktigt lätt att springa. Det är ju lite typiskt att man är sådär seg som jag var igår efter en viloperiod men jag är ändå väldigt positivt överraskad att jag ändå var så pass pigg idag, tyder på att formen inte är katastrof ändå. Styrkan gick inte superbra, några övningar var jag stark på och några var jag svag på. Inte katastrof, men inte där jag vill vara. 

Jag är förresten hemma i Mora på sommarlov. Det är så härligt att vara hemma. Det är så självklart också på något vis. Självklart ska jag vara hemma på sommaren. Jag tror att jag kommer vara det de flesta somrar, faktiskt. Sommaren i Dalarna är svårslagen. Och jag kommer ju ha sommarlov alla år jag jobbar i skolan. Lång ledighet. Perfekt att kombinera med att åka hem. Det är så skönt (och naturligt) att ha M här också. Det var längesen vi var från varandra nu och jag vet inte hur jag ska hantera att vara så långt ifrån honom snart. Kommer nog åka hem till Tonstad så fort jag kan av just den anledningen. 

Nu blir det midsommarfirande i dagarna 3, tror jag.