Tvåtimmarspass

Usch, låg sömnlös inatt och grubblade över IBU-cupen. Men skrev av mig i morse igen så nu är jag ganska lugn kring det. Plus att jag kört ett riktigt skönt och bra SS-pass på förmiddagen. Känns skönt att vara igång med träning. Jag trivs med det livet. Har powernappat idag, det var faktiskt ganska länge sen sist. Har inte känt behov av det de senaste veckorna, varit pigg ändå. Men ska jag köra två tvåtimmarspass på en dag så behöver jag sova emellan! Längesen jag körde två tvåtimmarspass på en dag också! 
 
Träningen gick bra! Det var stenhårda spår och där pistmaskinen inte kört nu på morgonen var det riktigt isigt. Inte skönt. Jag var livrädd i nedförsbackarna och det blev inte bättre av att jag körde iväg på ett spår jag aldrig åkt förut. Är bara rädd nedför i backar som jag inte vet hur de fungerar. När jag kört en läskig backe ett par tre gånger så har jag ju koll på den och kan köra för fullt! Körde stakning och benskate, och den varierade terrängen gjorde att jag fick både fina uppförsbackar och långa utförsbackar. Utförsbackar är inte bra för styrke-delen av SS, hehe. Så jag stängde av klockan i de värsta utförsbackarna och ibland körde jag nån minut extra på intervallen. Kände mig duktig. Kände mig hyfsat stark under passet också. Hyfsat. Finns mycket att jobba på. Blev inget skytte idag. 
 
I eftermiddag blir det ett lugnt klassiskt pass. 
 
Sista dagen av 2012 idag! Jag håller på med en sammanfattning av året som jag ska publicera här, men det har varit ett långt händelserikt år så det kan ta sin lilla tid att sammanfatta! 
 
Vad jag ska göra denna sista kväll av 2012 är inte spikat än, men det lutar åt häng med en del skidskyttar! Men först ska det tränas och sen ska det bakas.

Hejpucko

Skrev två inlägg i hejpucko igår kväll. Här kommer några meningar därifrån i ordning eller oordning.
 
Samtidigt så måste jag fråga mig själv: om jag inte hade tackat nej på förhand, hade jag varit uttagen då?
Jag vet att om jag hade blivit uttagen så hade jag tackat nej. Men det är aldrig fel att få en bekräftelse på att det man gör är tillräckligt bra! 
Ibland känns det som jag bestämmer lite för mycket själv. Jag försöker vara klokare än vad jag egentligen är. Eller så är jag alldeles lagomt mycket klok. 
L har lärt mig allt jag kan. L har skolat mig på allra bästa sätt. Det är därför jag är klok. Det är därför jag är bestämd. För han har berättat för mig hur jag ska bete mig. Och då vill jag bete mig som han har sagt. 
När man känner någon så bra så att inga ord behövs. När man känner någon så bra att man ser vad den tänker.
Inga ord behövs. Vi vet ändå.
 
Du behöver inte säga det. Jag ser det på dig. Jag hör det i orden du inte säger. 
 
Men jag har också förstått att du har ändrat dig. Du är inte den person jag lärde känna. Som tur är så är inte jag heller den person som du lärde känna. Det är klart att man utvecklas som person.
Jag bryr mig så jävla mycket om dig. Bryr mig så det gör ont.
 
 
Vi vet vart vi har varandra.
Jag känner det. Jag känner dig.

Sötsaker

Har ett uppehåll i min sötsaksbegränsning nu. Så länge det är mer än två veckor till nästa viktiga tävling så får jag äta vad jag vill. Det ger mig 7 dagar utan begränsningar. 
 
Så därför blev det både efterrätt och dessutom en chipspåse igår kväll. 
Men när jag sedan skulle sova så mådde jag inte bra. Usch, va mätt jag var! Så det var ingen skön känsla. Just när jag tryckte in chips och dipp i munnen var det underbart gott, men efteråt... Nej, den känslan vill jag inte uppleva varje kväll. 
 
Samma sak i fredags när det ingick efterrätt i middagen. Vaniljpannacotta med frukt. Tänkte att jag bara skulle äta frukten med den var tydligen mosad och ihopkörd med pannacottan typ. Och jag åt ju pannacotta till efterrätt på julafton och var riktigt pigg på intervallerna dagen efter julafton, så jag tänkte att det var väl lugnt!
 
Sen har jag ont i magen hela kvällen. Och jag kopplar det ihop med att jag åt pannacottan.
Sen är jag sjukt stum i låren på tävlingen dagen efter. Och jag skyller det på pannacottan.
 
Så jag kan konstatera att jag faktiskt mår bättre av att vara utan sötsaker och chips! 
Men jag mår psykiskt sämre av att avstå. Det är jobbigt för mig som är van att äta vad jag vill, när jag vill, hur mycket jag vill!
 
Men det viktigaste är ändå att jag är så otroligt glad att jag verkligen har testat det här! För annars hade jag aldrig insett att jag mår sämre av att äta för mycket sötsaker och chips. Så nu kan jag förhoppningsvis hitta en lagom nivå på mitt intag av sötsaker och chips, en nivå som känns rätt för mig, en nivå som jag mår bra av! Om den nivån kommer vara samma som jag haft under träningssäsong tidigare eller om den nivån kommer förändras, det får framtiden utvisa.
 
Men kommer fortsätta säsongen som jag börjat den. Minimera fettintaget och inga sötsaker mindre än två veckor innan nästa stora tävling.