Lever och andas

En bra träningsdag är till enda och det är dags att försöka komma till ro. Lättare sagt än gjort. Har ett envist ringande i öronen och även fast jag är extremt trött så har jag ingen lust att sova. Det är väldigt speciellt att ha intervaller på kvällen. 
 
Dagen startade med ett skyttepass på Trondheims lugnaste skjutvall. Blåste lite men inte så farligt. Tog lite längre tid några serier men träffade ändå. Körde ett rytm-test, dålig snittid ja men bra träffprocent, 92 totalt. Faktiskt bättre i ligg än i stå för en gångs skull. Men kom inte in i ställning i första stå och vinden tog tag i pipan på något skott senare. Annars väldigt bra alltså. Men sjukt ont i ryggen. Har haft det sen föreläsningarna i helgen, blir ofta så när jag sitter för mycket och strechar för lite. Sjukt dålig kombination. Borde ha lärt mig vid det här laget. Tänker ibland att jag kanske inte behöver stretcha så mycket som jag gör. De flesta stretchar ju faktiskt typ ingenting. Men så får jag ont i ryggen. Och påminns om varför jag stretchar så mycket som jag gör. 
 
Det är inte helt optimalt att staka med ont i ryggen. Men det var dagens förmiddagspass. Gick ändå helt okej. Med ryggen. Kroppen kändes inte okej. Fattar inte varför det går så tungt. Eller jo, jag vet ju varför. Mina stressnivåer är inte bra och det som jag annars är världsbäst på (vila i sängen) har jag inte haft ro att göra mer än korta stunder de sista dagarna. Jag har packat. Sprungit i trappor, mellan lägenheten, förrådet och bilen. Burit flyttkartonger och väskor. You name it. Det är fan tur att jag inte får träna mer än existensminimum. 
 
Summerade snabbt maj månad för en stund sen. En timme under coach's minimalistiska timplan. Ganska bra ändå, med tanke på att jag för två helger sedan reducerade träningen med 6 timmar. Känns som jag tränat hälften av maj i fjol och i förfjol, men inte riktigt. Sjukt bra VO2-pass har vi fått till i alla fall. Det som är meningen.
 
Ett sånt pass körde vi nu på kvällen. Elghufs 40-20 x6 x6. Sjukt kul och sjukt jobbigt. Jag hade en överraskande bra känsla i början men fick smaka på syra på tredje blocket. S rekommenderade att starta lite mer kontrollerat och femte blocket kändes väldigt bra igen. Så tre bra och tre dåliga "intervaller". Intervall-intervaller. Just det där med att ta in mikropauser i längre intervaller är något som jag kommit i kontakt med sen jag flyttade till Norge och något som jag upplever som väldigt intressant. Aldrig kört det tidigare, kanske ett par pass i hela mitt liv bara. Syftet är att kunna hålla hög fart utan att dra på sig syra. Tror det skulle funka sjukt bra för mig på skate, har lite sämre kapacitet på löpning och stakning, där jag hittills provat konceptet. Så då blir jag trött ändå. Sjukt bra pass i alla fall, man känner verkligen att man lever och andas. 

Flytt-mood

Jag är verkligen inne i flytt-mood just nu. Jag kan inte tänka på annat än packning av flyttkartonger. I morse insåg jag att jag helt glömt bort att skriva blogg igår. Det är inte många dagar per år som jag glömmer bort det. Ibland tänker jag att jag ska skriva något men så har jag inget att skriva så då struntar jag i det. Skriver nästan aldrig mer än ett inlägg per dag så de dagar jag har fler idéer brukar jag spara på en idé till en dag när jag är utan idéer. Men det händer nästan aldrig att jag glömmer bort det. Det är ett tecken på att jag är upptagen eller stressad. Finns stor risk att kommande två dagar kommer bli två dagar utan inlägg. 31 maj går flyttlasset hem. Och imorgon har vi gemensam hardøkt med teamet. Så egentligen skulle jag vilja få det mesta färdig idag. Men det kommer jag inte hinna. Men kommer inte stressa hem på torsdag. Har ingen tid att passa och massa saker som jag inte vill lämna i bilen. Även om jag har ett lite för bra larm så är det en onödig risk. För att inte tala om takboxen. Sen lär jag städa noggrant också när allt är ute ur rummet. 

Har kommit ganska långt i packningen i alla fall. Och bockat av det mesta på att-göra-listan. Är ju skriven i Norge så får bland annat inte ut mina mediciner i Sverige. Så var på apoteket igår. Ska ju till Sognefjell snart men efter det är det en dryg månad innan jag ska till Norge igen. Håller alla tummar jag har att mina linser kommer innan torsdag också, annars har jag ett väldigt stort problem! Men det är snart två veckor sedan jag beställde dem och har ju faktiskt aldrig fått ett sms om att de har kommit, trodde dock att jag skulle få det på min norska mobil. 

Nej, nu tror jag faktiskt jag ska packa mina kläder. Hade tur och hittade en väska jag inte visste att jag fortsatt hade. Annars hade jag helt säkert fått packa kläder i Ikea-kassar. Fyllde min trunk med träningskläder och ytterkläder, la klänningar, skjortor och allt som hänger på galgar i min handbagage-resväska. Och finns inte en chans att resten av mina kläder får plats i min "duschväska" (min mellanstora väska). Så det var tur att jag hittade min gamla duschväska. Nu behöver jag förhoppningsvis inte lägga så mycket kläder i Ikea-kassen med lakan och handdukar. 

Längtar tills T har tagit ner sina grejer i förrådet så jag ser hur mycket jag kan lämna. Jag är ganska övertygad om att jag kommer att få plats med allt hem, men ju mer jag kan lämna, desto bättre. 

Har förresten finfint pack-sällskap av Evert Truut. Saknade honom häromdagen och blev såå glad när jag hittade ett nytt äventyr med honom i Storytel. Hörshej!

Tabbe

Gjorde en riktig tabbe idag och åkte fel bana på testracet. Tror det är första gången nånsin som jag åker fel bana (förutom en 10m genväg på första varvet på testracet på Nilsbyen i vintras men då väntade jag in de andra sen). Man lär ju klara av den saken nån gång i livet också. Jag fattar fortfarande inte varför vi kortade av racet. Stod 5x2km i planeringen och jag åkte 2km-rundan. Men vi skulle tydligen åka upp direkt efter vallen, vilket kortar av varvet med ca 300m. Såg en av tjejerna komma upp för den backen på mitt andra varv, hade ändå svårt att fatta att jag åkte fel varv men när jag 20 sek senare passerade S frågade jag om det. Ja, jag åkte fel och skulle ta det kortare varvet de tre sista varven. Då fattade jag: 1, vad S försökte att säga till mig på första varvet (hörde bara "opp nå Anna" eller nåt, han måste ha sagt att jag skulle åka upp för den backen som han stod i då, dvs närmast vägen från stadion). 2, varför jag inte sett en enda människa framför mig (startade sist). Visste att jag öppnade kontrollerat men trodde ändå jag skulle se någon någonstans. Men var väldigt inne i mitt eget lopp och det var därför det tog så lång tid att fatta att jag åkte fel. Ut på tredje varvet började jag typ spurta. Ville ha bra varvtider de varv vi åkte lika långt ju. Resulterade bara i att jag blev trött och tappade tekniken totalt (fast S var inte så negativ när vi pratade teknik efteråt ändå, så det kanske inte var så dåligt som det kändes). Nej, fy fan, det var riktigt dålig känsla i åkningen. Önskar verkligen att jag hade fattat vilken bana vi skulle åka från början, så hade jag nog fått positiva besked trots dålig känsla. För jag hade inte så dålig tid ändå, speciellt inte efter att S dragit bort 2 min då det tog ca 1 min längre tid att åka 2km istället för 1,7. Det hade varit skönt att åka 5x1,7 idag för det var så fruktansvärt varmt. (Eller så hade jag för mycket kläder). 

Fick ett positivt besked i alla fall och det var skyttet. 18 träff. Bommade första skottet i ligg och första skottet i stå (1010, LLSS). Det är lite ovant att komba (dessutom med hjälm) så tog det ganska lugnt, framförallt till första skottet, så att jag kom in i rätt ställning och så. Att jag sedan bommar två förstaskott men träffar de 18 andra skotten, drar jag slutsatsen att jag håller en bra nivå men behöver lite fler kombpass för att komma in i det. Har ju faktiskt bara kombat ett pass i år och det är snart två veckor sedan. 

Fick precis resultatlistan och det var kul läsning! Hade delad snabbast rangetime av alla (tjejer och killar) trots att jag inte var särskilt offensiv. 3:55 är inget att skryta med, runt 40-50 sek per serie är väl bra. Men det finns det tid att få ner tiden till!! Positivt också att jag åkte jämnt på de tre sista rundorna med tjejer som krossat mig på löpning och stakning (har ju varit totalsist på alla hårda pass hittills i år men detta var ju första hårda skate-passet och det är ju det som räknas, tycker jag). Det var två tjejer som åkte sjukt bra idag och var överlägsna. Så räknade jag tiden på de tre sista varven och där var jag faktiskt trea, trots att jag hade åkt längre på de två första rundorna och kände mig riktigt usel. Men var väl ingen av de tjejerna som åkte jämnt med mig (skilde inte mycket bak till sista tjej) som kände sig bra heller. 

Hade några orostankar om att jag skulle vara lika toksist idag som på de tidigare hårda passen så väldigt nöjd att det ändå gick så pass bra, med tanke på allt. Kommer ju tyvärr dröja innan jag får nästa värdemätare mot tjejerna i teamet men kan gå in i sommarträningen med en härlig trygghet om att jag faktiskt är bra på det jag ska vara bra på. Det är extremt mycket lättare att med den vetskapen acceptera att man är dålig på andra saker (löpning).