2021
Mitt 2021 har varit så otroligt förknippat med D och därför vill en del av mig bara glömma det. Samtidigt som jag har haft mitt kanske bästa år någonsin. Men när det slutade som det gjorde så är det inget jag vill se tillbaka på. För minnena gör
så otroligt ont.
Jag tänkte först att det skulle vara omöjligt att få ihop 9 bilder från 2021 som jag inte skulle koppla till oss. För under 217 dagar i rad så sågs, pratade eller sms:ade vi. Det är en så stor del av mitt 2021. Men jag gjorde ändå ett försök
och det visade sig att jag hittade ungefär 9 bilder som visar att jag har haft ett fint 2021 även utanför vår relation.
Januari var fint och spenderades till stor del i stugan där det bjöds på magiska skidförhållanden. Halden bjöd på både fin skidåkning under vintern och fin löpning under våren (bilden i mitten). Jag kommer alltid vara tacksam över att jag fick bo i just
Halden under ett år!
Till och med Obertilliach kan jag se tillbaka på med massor av glädje och det var framförallt där jag upptäckte min nya dröm i livet.
Min 29:onde födelsedag firades i Trysil med skidåkning och take-away-pizza. Hela påsken bjöd på magisk fin skidåkning vid stugan.
Firade ju färdig uppsats med roadtrip till Trondheim och Oslo, så mysigt!
Så flyttade jag till Tonstad, jobbade hela hösten inklusive snöläger i Trysil (återkommande plats, hehe). Att jag blev färdig med utbildningen och landade drömjobbet är något av det mäktigaste från 2011. Avslutningsvis (sista bilden) jullov
hemma med familjen.
Ja, det är hål i mitt år. 2021 kommer alltid vara Vårt År. Ja, det får bli slutord.
Tack för allt som 2021 har bjudit på, även de minnen som gör ont. Jag hade inte velat vara utan.