Ett år som lärare
Jag vet inte riktigt om jag ens fattat att jag är lärare??
Kanske borde jag ha firat det för att faktiskt fatta det. Jag vet inte om jag har glömt bort hur man firar saker, jag har ju inte firat något från typ 2019 tills jag fyllde 30. Men min 30årsdag firade jag precis som jag ville. Så jag vet att jag är 30.
Det kommer nog sjunka in att jag är lärare. Och jag vet ju att jag är det. Jag har en god del erfarenheter där jag kan säga att jag har agerat som en bra lärare. Det måste ju betyda att jag är lärare.
Jag har satt betyg och varit klassföreståndare för en halv klass. Jag har undervisat både det ena och det andra. Bland annat.
Det var så svårt att se avgångseleverna för sista gången. Jag tror att jag kommer sakna var och en av de. Jag är inte bra på att säga hejdå och det trivs jag inte med. Jag vill verkligen träffa dem igen och jag hoppas att jag kommer göra det.
Året har gått så fort. Jag hinner inte med. Allt har ändå hunnit hända. Det är sjukt. Och nu är det faktiskt så att jag har väldigt mycket fantastiskt att se fram emot så därför gör det ingenting att tiden går fort. Men jag ser inte fram emot den dagen
när mina aktiva har gått tre år och jag ska säga lycka till och hejdå till dem. Det kommer vara så otroligt ångestfyllt. Det är ändå två år dit så det kommer nog gå bra. Men tiden går ju så fort…