Uträttat
Näst intill frisk nu. När jag äntligen fick i nytt batteri i termometern så hade jag ingen feber längre. Fast det är extremt sällan som någon termometer visar att jag har feber, även fast jag känner mig febrig. Konstigt det där. Kanske det också är en effekt av min extremt goda temperaturreglering?
Jag är fortfarande snuvig, men det är ju faktiskt inget sjukdomssymptom, utan en sjukdomskonsekvens. Slemmet ska ut, liksom. Allt det sjuka ska bort från kroppen. Jag har inte längre ont i halsen, men är kanske lite öm och svullen.
Däremot är jag trött. Inte så trött som första dagen jag var sjuk, då jag fick huvudvärk av att kliva ur sängen typ. Kände redan igår att orken kom tillbaka, sådär att jag erbjuder mig att gå ut med soporna (tråkigaste/jobbigaste sysslan ever).
Så därför tänkte jag att jag skulle fortsätta min plan. Jag skulle ju vara hemma torsdag-tisdag. Planen var vrålvila lördag, två pass söndag och en "vilodag" med massa att uträtta idag. Jag parkerade bilen uppe vid garaget igår, det är en sträcka på ca 70 meter och knappt en höjdmeter stidning. När jag kom till bilen idag insåg jag att jag glömt kolla vilket batteri som jag skulle ha till termometern. Var påväg att gå ner till huset igen, men så trött och andfådd att jag inte hade orkat gå upp till bilen igen. Så jag tog bilen ner till huset, parkerade, gick in och hämtade termometern, tillbaka till bilen, och så körde jag ner på stan. Första tecknet på att jag faktiskt har varit rejält förkyld.
Men jag uträttade det jag skulle, bland annat hämtade jag mina nya tävlingsskidor! Så snart är det dags för dop igen, blir dock svårare för varje år att hitta nya namn. Har lite lust att återanvända mitt första skidnamn, för det var kungligt och de skidorna behöll jag alldeles för kort tid. Vi får se.
Var i alla fall väldigt trött efter den turen, det var ju inte mycket gång mellan affärer och så, men det känns att förkylningen satt sina spår. Det var nog ingen sån där "behövde bara lite extra vila-sjukdom" utan ett riktigt virus. Känns långt borta att komma igång med träning men det kan ju svänga över en natt. Är som vanligt otålig att komma igång, men det är ju inte alls roligt att komma igång och känna sig extremt otränad. Det är nog tyvärr den framtid jag går till mötes, men förhoppningsvis försvinner den känslan snabbt!