Lever och andas

En bra träningsdag är till enda och det är dags att försöka komma till ro. Lättare sagt än gjort. Har ett envist ringande i öronen och även fast jag är extremt trött så har jag ingen lust att sova. Det är väldigt speciellt att ha intervaller på kvällen. 
 
Dagen startade med ett skyttepass på Trondheims lugnaste skjutvall. Blåste lite men inte så farligt. Tog lite längre tid några serier men träffade ändå. Körde ett rytm-test, dålig snittid ja men bra träffprocent, 92 totalt. Faktiskt bättre i ligg än i stå för en gångs skull. Men kom inte in i ställning i första stå och vinden tog tag i pipan på något skott senare. Annars väldigt bra alltså. Men sjukt ont i ryggen. Har haft det sen föreläsningarna i helgen, blir ofta så när jag sitter för mycket och strechar för lite. Sjukt dålig kombination. Borde ha lärt mig vid det här laget. Tänker ibland att jag kanske inte behöver stretcha så mycket som jag gör. De flesta stretchar ju faktiskt typ ingenting. Men så får jag ont i ryggen. Och påminns om varför jag stretchar så mycket som jag gör. 
 
Det är inte helt optimalt att staka med ont i ryggen. Men det var dagens förmiddagspass. Gick ändå helt okej. Med ryggen. Kroppen kändes inte okej. Fattar inte varför det går så tungt. Eller jo, jag vet ju varför. Mina stressnivåer är inte bra och det som jag annars är världsbäst på (vila i sängen) har jag inte haft ro att göra mer än korta stunder de sista dagarna. Jag har packat. Sprungit i trappor, mellan lägenheten, förrådet och bilen. Burit flyttkartonger och väskor. You name it. Det är fan tur att jag inte får träna mer än existensminimum. 
 
Summerade snabbt maj månad för en stund sen. En timme under coach's minimalistiska timplan. Ganska bra ändå, med tanke på att jag för två helger sedan reducerade träningen med 6 timmar. Känns som jag tränat hälften av maj i fjol och i förfjol, men inte riktigt. Sjukt bra VO2-pass har vi fått till i alla fall. Det som är meningen.
 
Ett sånt pass körde vi nu på kvällen. Elghufs 40-20 x6 x6. Sjukt kul och sjukt jobbigt. Jag hade en överraskande bra känsla i början men fick smaka på syra på tredje blocket. S rekommenderade att starta lite mer kontrollerat och femte blocket kändes väldigt bra igen. Så tre bra och tre dåliga "intervaller". Intervall-intervaller. Just det där med att ta in mikropauser i längre intervaller är något som jag kommit i kontakt med sen jag flyttade till Norge och något som jag upplever som väldigt intressant. Aldrig kört det tidigare, kanske ett par pass i hela mitt liv bara. Syftet är att kunna hålla hög fart utan att dra på sig syra. Tror det skulle funka sjukt bra för mig på skate, har lite sämre kapacitet på löpning och stakning, där jag hittills provat konceptet. Så då blir jag trött ändå. Sjukt bra pass i alla fall, man känner verkligen att man lever och andas. 

Kommentera här: