ANNA

Första resan gick väldigt bra, det var bara en vecka och jag var på läger. Andra resan gick också bra, det var trots allt 3 veckor men det gick bra i början, så var jag på läger+tävling en vecka och sen var det bara 5 dagar innan han kom hem. Så det gick också väldigt bra. 

Men den här gången har det varit jobbigt. Det är bara 11 dagar men det är alldeles för länge. Jag tror att största anledningen är på grund av tidsskillnaden. Jag saknar honom mest på kvällen och då är det mitt i natten i Sydkorea så han sover. Tidsskillnaden gör också att det är svårt att hitta en tid när båda har tid att ringa. 

Resor i Europa är så mycket enklare. Normalt sett inte mer än en timmes tidsskillnad och fri dataroaming gör kommunikationen enkel. Då saknar jag han mindre. Då är han närmare. Då får jag de flesta av mina behov uppfyllda. 

Det gick bra senast det var 8 timmars tidsskillnad. Det var åt andra hållet, jag hade sportlov och han hade singelrum så vi hittade en tid varje dag vi kunde prata. Fram till jag började jobba, då blev det mer sporadiskt. Vi ringde en dag förra veckan när jag hade lugnt på jobbet. Men det är svårt annars att hitta en tid som passar oss båda. 

Nu är han i alla fall på väg hem. Även om det har känts som att han varit borta en evighet så går dagarna ganska fort när jag jobbar. Och jag har ju jobbat alla dagar utom två sen han reste. Men de senaste kvällarna har varit jobbiga. 

Tack och lov är det inte så många resor med så stor tidsskillnad. Och det har ju som sagt gått väldigt bra de tidigare resorna i år. Troligtvis bara en resa kvar. En timmes tidsskillnad och jag kommer ha en hel del på gång när han är borta. Allt är inte spikat, det börjar med fyra dagar sportlov, följt av fyra dagar jobb och två dagar med 60årsfirande, så fortsätter det med jobb. Vet inte när han kommer hem, men det ska gå fint. 

Och jag får alltid hem en extra glad M med energi till att tvätta allt i tvättkorgarna, skotta snö när jag jobbar, baka cookies, laga middag när jag jobbar kväll och valla mina skidor…

Man kan drömma om hur man vill ha sitt liv. Men så kommer livet och man inser att man kanske inte vill det man trodde att man ville. 

Just nu är jag 100% nöjd med det liv jag lever. Jag har fortfarande drömmar, men färre än för kort tid sen. Jag har fått många drömmar uppfyllda. Det ska jag komma ihåg att vara tacksam för!