På fjället

Väderprognosen sa igår kväll att det inte skulle bli skare idag så jag ställde ingen klocka. Det resulterade i drygt 10 timmars sömn och att jag startade förmiddagspasset strax efter 10. Planen var "Åsa-passet" (4x4min på ca 90% av maxpuls) upp på Fulufjället. Eftersom mina pulszoner de två senaste åren har gjort att det som förut var uppvärmningsintervallpuls nu är I1 och att min I4 startar på 93% så kändes det som ett överkomligt pass som jag dessutom skulle kunna förlänga med en längre runda på fjället om förutsättningarna var de rätta. Man kan säga att 4cm nysnö inte kvalar in under "rätta förutsättningarna"... 

Men utifrån passets förutsättningar så blev det ett optimalt pass. Kanske lite hårdare uppvärmning än standard men snittpuls på 88% på de tre första intervallerna och 90% på sista. När jag hämtat vätskebältet där jag avslutat tredje intervallen hade jag knappt 15 minuter lugn skidåkning till riksgränsen. 

Det är liksom obligatoriskt att när man är i stugan på vintern att man åtminstone en gång åker upp till riksgränsen. Det var helt magiskt uppe på fjället alltså! Men nysnön gjorde det tungfört... men utsikten!! Och jag kan absolut säga att det finns knappt något annat som får mig så lycklig som att vara i fjällen! 
(null)
Vyerna var finare från andra hållet men jag var snabb ner efter vändningen så jag inte skulle hinna bli kall igen. Det var lite svettigt att köra intervaller alltså. 

Åh, vad jag önskar att snön smälter ihop och att det sedan blir kallt så det skulle kunna gå att åka på skaren där uppe. Men det är väldigt sällan det är skare där tyvärr. Det hade verkligen varit magiskt!

PS. Nu har jag bara 3,9 hp kvar till master! Wop wop!