Igår kände jag av halsen. Å ena sidan tyckte jag verkligen inte att jag förtjänade en förkylning, jag tyckte att jag gjort allt rätt (ibland känner jag att jag slarvar med olika saker och då straffas jag ibland med förkylningar)... å andra sidan så hade
det kunnat förklara den trötthetskänslan jag hade, senast på tisdagens löppass. Men jag kände också att det konstiga jag kände i halsen kunde bero på gårdagens sovtimmar. För jag var varken öm eller svullen i halsen. Men det gjorde ont. Men jag
hade rätt. Efter att ha sovit nästan 11 timmar i natt, alltså mer än dubbelt så mycket som natten innan, då sov jag dock första två timmarna på tåget...tåget var ju enda anledningen till de få sovtimmarna natten till onsdag. Somnade i tid men klev
upp 06.45. I morse klev jag upp strax före 10. Då var jag frisk som en nötkärna. Låg morgonpuls och inte alls ont i halsen. (Nej, jag orkade inte ta morgonpulsen kl 06.45 i onsdags...)
Så imorse blev det en skidtur. Pappa tipsade igår om att jag kunde åka på sjön och det kändes väldigt lockande. Lagom belastning liksom, inga backar. Så jag åkte ner dit. Det var blå himmel, strålande sol, vit sjö så långt ögat kunde nå. Helt
magiskt! Min telefon dog dock när jag skulle göra en instastory så kunde inte föreviga dagen. Och glömde solskydd så min näsa är röd nu.
Skulle ju egentligen ha tävlat i Vansbro idag men det blev inställt pga för få anmälda. Jättetråkigt! Det var ju anledningen till att jag gick upp så tidigt igår och åkte hem. Så att jag skulle hinna träna ett pass igår inför dagens tävling. Fick veta
när jag satt på tåget igår att det var inställt. Typiskt. Men men. Jag är glad att jag inte är förkyld i alla fall för OJ va underbar påsk-skidåkningen är! Ser fram emot många fler dagar som idag på många andra ställen som kommer bjuda
på underbar skidåkning!