Detaljer

Vi tjejer har varit lite "badass" och stuvat om i lägerplanen. Det innebar ett längre skatepass på morgonen idag. Jag fick direkt S som en igel i ryggen och efter ett varv tog vi ett långt snack om teknik. Kommande två varv åkte han bakom och kommenterade allt jag gjorde. Fruktansvärt frustrerande...men otroligt givande. Tillslut fick jag till alla växlarna. Han märker nog på mig att jag blir frustrerad, och ber nästan om ursäkt för att han ger feedback. Men det är ju så viktigt. Behöver verkligen den här hjälpen. Även om det är frustrerande att saker som jag jobbat med nästan varje dag i flera år fortfarande inte sitter (höftstabilitet). Men det är väl så att ju fortare jag åker, desto högre krav ställs på min styrka och därmed måste jag utveckla styrkan i samma takt som jag utvecklar min åkhastighet. Ser man rationellt på det så är det inte lika frustrerande. 

Det blev i alla fall ett fruktansvärt jobbigt pass. La all fokus på att jobba med överkroppen, har nog aldrig jobbat med överkroppen i skateåkningen på samma sätt som idag. La alla krafter jag hade på att hålla överkroppen i rätt position och i rätt riktning. Sånt där som jag vill ska gå automatiskt. Men det gör det ju inte. Så jag måste lägga alla krafter jag har på det. Aldrig varit så trött i överkroppen på ett skatepass. Men benen, som var extremt tunga i början av passet, kände jag inget speciellt i. (Tills jag kom hem och skulle gå uppför trappen). 

Mina energidepåer tömdes snabbt. Hög intensitet under teknikdelen tillsammans med tiden tog ut sin rätt. Dock inte träningstiden, stoppade klockan under varje snack så hade precis passerat en timmes träning när jag var tvungen att äta min medhavda banan. Jag som brukar klara 4 timmar utan påfyll av fast föda. Men då är intensiteten klart lägre. 

Blev inte nämnvärt piggare av bananen så avslutade passet mycket tidigare än tänkt. Men sprang sedan inte närmaste vägen hem utan utnyttjade att vi är på fjället. På fjället behöver man ju liksom ingen stig att springa på då det inte är några träd i vägen... Så blev en tvåtimmarstur trots allt. 

Har verkligen släppt alla tankar på timmar. Har insett att detta kommer inte bli året som jag tränar mest. Däremot vill jag träna med riktigt bra kvalitet. Alla pass kommer ha sitt syfte. Inte några "utfyllnadspass". Ska ha träningssamtal ikväll och misstänker att det kommer bli planering av pass som: "I1 1,5 timme snittpuls 150" och sånt. Dvs in i minsta detalj planerade pass. Vet inte vad jag tycker om det egentligen då jag gärna går på feeling om jag ska ha 120 eller 140 i snittpuls, men gillar upplägget med hårdare kortare skate-distanspass och längre och lugnare distanspass på cykel, löpning och klassiskt. 

Kommentera här: