Sommarlovskänslor
Det bästa med sommarlovet är ändå att vi är fulltaliga i huset! Onsdag kväll kom mellanbarnet hem och det var sån lycka! Jag har inte träffat honom sen i julas och knappt pratat i telefon med honom heller så jag hade verkligen saknat min bror. Han
som jag för 10 år sen inte kunde vistas i samma rum som utan att antingen skrika på eller slåss med. Men vi är vuxna nu.
Ser fram emot en sommar där vi ska umgås alla 5 (ibland åtminstone) och det känns viktigt för mig att vi äter middag tillsammans. Ska försöka få det att bli viktigt för de yngsta herrarna i familjen också. En fast punkt liksom. Jag vet att alla är lika
glada som jag över att vi är alla tillsammans men alla kanske inte har samma behov som mig att umgås och prata. Men det hoppas jag att vi får till vid många tillfällen detta långa sommarlov.