Syrebrist
I morse var jag försöksperson i min egen studie. Det var intressant. Man borde alltid utsätta sig själv för det man utsätter andra för.
Känslan i åkningen var inte så bra. Kändes bra från start och körde väl normal tävlingsfart. Det var bara det att det kändes som jag inte fick normalt med syre genom den mask jag hade på mig. Vilket gjorde att jag blev stum, trött och orkeslös. Fattade inte hur jag tog mig i mål, men det gjorde jag. Hade i alla fall inte klarat av att skjuta stå idag. Det var tufft! Men längtar efter att få grotta mig ner i den data vi samlade in idag! Ska verkligen bli spännande att se hur syreupptaget är under en riktig tävling. Om man nu kan kalla det riktig tävling. Så tävlingslikt man kan få i alla fall! Och med tanke på den syrebrist jag hade idag så hoppas jag på en höghöjdseffekt av dessa två tävlingar (körde med gevär idag så ska tack och lov bli 4kg lättare till nästa tävling på fredag!)
På eftermiddagen körde jag ett stakpass. Kändes att det var längesen jag gjorde det! Och kände hur jag längtade efter stakpass på rullskidor. Både för att jag vet att det ger mycket men även för att det går så mycket lättare än att staka på snö!