Sämsta traditionen

Precis som förra året så har jag dragit på mig en förkylning innan avslutande SM-tävlingar. Det är dock inte lika illa i år som förra året, då jag vaknade med feber dagen innan SM-sprinten, det var dessutom min födelsedag.
 
Jag förnekade in i det sista att jag var förkyld, intalade mig själv att kroppen bara behövde en extra vilodag. Men till slut kunde jag inte förneka det längre. Jag är rejält förkyld och det blir inte bättre.
 
Har dock inte gett upp hoppet om att få bestiga mördarbacken i Lima, även om det känns otroligt långt borta just nu. Har i alla fall bestämt mig för att, trots att det är sista tävlingarna för säsongen, inte ta några risker. Jag behöver vara frisk även efter SM för att mitt liv ska hålla ihop. Vilket betyder att jag kommer vilja träna några dagar innan jag tävlar. Men nu tar jag en dag i taget så får vi se. Idag mår jag sämre än igår så ska bara fortsätta ta det lugnt, dricka vatten, shotta ingefära, proppa i mig frukt osv. Så får vi se när jag kan starta pulsklockan nästa gång.
 
Det var inte förrän jag insåg att jag troligen skulle missa SM som jag kände hur otroligt mycket jag ville köra SM. Innan kändes det inget speciellt, klart jag såg fram emot SM, jag älskar att tävla, jag älskar Lima och det kändes spännande med SM. Men jag var inte sådär fruktansvärt övertaggad som jag t.ex. var innan Hede. Men igår vällde känslorna över, såna starka känslor om att verkligen vilja tävla. Hade jag hållit mig frisk hade säkert dessa känslor kommit, närmre tävling. Men nu finns de där och jag kommer verkligen göra allt för att få tävla på SM! Men fortfarande vara smart och inte tävla bara för att få tävla... 
 
Får utvärdera om det finns någon gemensam faktor i att jag nu två år i rad, vid ungefär samma tidpunkt, blivit sjuk. Finns det något jag kan göra annorlunda för att inte bli sjuk innan SM nästa år? För det här var verkligen den sämsta traditionen jag någonsin varit med om! 

Kommentera här: