ANNA

Efter nästan sju (!) år med samma glasögon!

Var ju tvungen att köpa nya när de gamla gick sönder gång på gång (men lagade dem gång på gång)...har försökt hitta nya under flera år men nu fick jag kniven på strupen. 

Beställde ju dessa för nästan en månad sedan så hade glömt bort hur de såg ut. Fick en chock när jag satte på mig dem. Först för att dessa är mycket starkare än de gamla, de är ju ändå 7 år gamla och jag har ändrat min syn en del sen dess. Men sen för att jag först inte alls tyckte de såg bra ut. Tyckte bara jag såg gammal ut! Väldigt gammal! Bytte frisyr medan de blev anpassade efter mitt ansikte. Provade igen. De såg lite bättre ut. Men funderade seriöst om de hade beställt fel!? Mindes att mina favoriter gick bort efter att jag sett dem på mig själv på bild så jag öppnade snapchatkameran. Jo då, de såg ännu bättre ut där. Kom hem, kollade mig i spegeln. Skickade bild till mamma. Skriver detta inlägg. 

Nutid. 

Det är klart att det är sjukt ovant att byta glasögon efter sju år med ett par som man trivs otroligt, fantastiskt jättebra med. Det är inte ett litet tomrum de nya ska fylla. Jag känner mig ändå nöjd och tror att jag kommer växa ihop med dessa på samma sätt som jag växte ihop med de gamla. 

För när allt kommer omkring så tror jag att jag kände lika för sju år sedan. De glasögonen som jag hade innan trivdes jag också OTROLIGT bra med. Och de totalsågades efter en kort stund med de svarta. 

Ja nu blir det alltså bruna bågar. Eller, typ melerade bruna. Nånting. Det blir nog jättebra. Tror de passar mig. De passar till håret i alla fall. Och ja, formen är ganska lik de gamla. Men jag skulle ALDRIG byta till mindre. Vill se så mycket som möjligt. Med tanke på hur dåligt jag ser så behöver jag stora glas, haha.