Krypa till koncentration

Efter Norgescupen i Ål träffade jag Å. Mitt fokus den helgen var lite "all over the place" så att säga och hon gav mig en övning för att få ihop tankarna. Jag är varken psykolog eller mental coach så jag kan inte riktigt förklara det bättre än så, att övningen hjälper mig knyta ihop tankar som snurrar. 

För det gör den. Även om fokuseringen inte är 100%-ig varje dag, varje minut, så har jag märkt en klar förbättring i träffprocent sen jag började med övningen. Jag är inte där jag vill vara än, men på rätt väg. Det mentala har varit riktigt bra på tävling sen dess. Och det är så otroligt viktigt!
 
Vad är det för övning då? Tja, den går inte riktigt att beskriva. Jag kan i alla fall inte beskriva den. För det är så mycket mer än bara vad jag gör som är av avgörande betydelse för att övningen ska få effekt! Och de sakerna kan jag som sagt inte förklara. 
 
Jag brukar säga att jag ska krypa. "Pappa, stör mig inte närmaste 7 minuterna, för jag ska krypa!" Det är typ det jag gör. Kryper på golvet. Långsamma, diagonala rörelser. I 7 minuter. Varje morgon. 
 
När Å berättade om den här övningen så ringde det en klocka nånstans långt bak i mitt huvud. När hon sedan berättade att hon läst tillsammans med Charlotta Fougbergs mentala coach ringde det ännu högre. Jag hade ju faktiskt läst en intervju med Fougberg när hon sa att hon hade en övning för sin koncentration där hon kröp på golvet. Hittade den artikeln, och jovisst, det är samma övning. Lite coolt sådär. För hon är verkligen en förebild för mig! 
 
Tror det här är första gången som jag öppet berättar lite detaljerat om min mentala träning. Har alltid hållit det för mig själv pga att det är så individuellt och svårt för någon annan att förstå. Vet inte om det är så lätt att förstå detta heller, men nu har jag de senaste helgerna fått dela rum med andra människor och därmed snällt få be om lugn för att jag ska få göra min kryp-övning. Så dels därför kände jag att det kunde vara en idé att skriva om detta. Men även för att Fougberg redan berättat öppet om det. Det gör det lite lättare att relatera till det. Tror jag i alla fall. Jag vet ju inte hur mycket någon annan förstår?

Kommentera här: