Ekonomi
Under min andra busstur ner genom Byåsen så räknade jag hur mycket prispengar jag dragit in i år. Landade på klart över femsiffrigt, bland det bästa jag hittills lyckats med. Visste redan innan att jag, tack vare Trade in Sports, i år kommer ha alla möjligheter att åka på precis vilka läger jag vill. Och tack vare mina prispengar finns ännu större möjligheter för det sportsliga.
För det är ju just det, de pengar jag drar in via skidskyttet, det går till företaget. Och företaget betalar bara det sportsliga. Inte mat och hyra. Och än så länge har jag inte tillräckliga medel för att kunna betala ut lön från företaget för att ha råd med boende och mat.
Därför måste jag göra något annat för att dra in pengar till hyra och mat. Vad jag ska göra i höst är ännu inte klart, jag har sökt en massa olika utbildningar men har även blivit kallad till jobbintervju som PT på ett gym i Trondheim. Drömmen vore ju att kunna jobba precis så mycket (lite) jag vill men ändå ha en lön som räcker till mat och hyra. För jag älskar att jobba som PT! Det visar sig vad som händer, långt kvar tills jag måste bestämma mig.
Är i alla fall otroligt nöjd och glad över att jag har alla möjligheter att genomföra min träning på absolut bästa sätt. Bara de prispengar jag dragit in i år räcker till t.ex. två Mallis-läger eller träningsammunition för ett helt år. Det är inte billigt att hålla på med den här idrotten och det känns otroligt bra att jag verkligen har råd att bedriva min elitsatsning precis som jag vill under kommande säsong. Och jag kommer göra allt för att alltid ha den här känslan i april.