Viloeftermiddag

En pågående viloeftermiddag hoppas jag gör gott för kroppen min. Det är alltid svårt att avgöra om man är "trött" - "sliten" - "på väg att bli sjuk" när det är något som känns fel. Men man lär sig med åren att känna skillnad, man kanske inte känner det direkt men efter dagens klassiska pass på 3:45, där kroppen inte kändes bra men där jag ändå höll en snittpuls på över 60% och inte överdrivet mycket tid under I1-zonen så känner jag att det tredje alternativet är minst troligt och det andra alternativet mest troligt. Men jag hoppas att det inte är värre än att jag kan få tillbaka en del kraft av en halv vilodag. Kan ju ändå genomföra träningarna på ett godkänt sätt, åtminstone de lugna passen. Imorgon väntar ett hårt pass som jag gärna vill göra bra. Får se hur det går. Förhoppningsvis bra!

Kan också meddela att min skyttedipp var kortvarig. Igår kväll blev det 95% träff i både ligg och stå genom en bra avslutning med 8 raka nollor. Synd dock att dippen skulle komma på sämsta tänkbara tillfället. Men ibland kan det vara bra att få komma ner på jorden. Även om det är bra att vara självsäker så är det inte bra att ta saker för givet. Men vill verkligen snart igen få en chans att få prova mitt skytte i skarp situation. Se om det var en engångsföreteelse eller om jag har mer att jobba på.

I slutet av förra veckan påbörjade jag ett blogginlägg om hur alla bitar i skyttet hade fallit på plats osv. Jag blev aldrig klar med det så publicerade det aldrig. Och efter i onsdags så inser jag ju att det inte stämde i tävlingssituation. Men det har fungerat väldigt bra så jag håller egentligen fast vid att jag är väldigt nöjd med min skytteträning i sommar och höst. Jag hoppas och tror att jag har en bra grund att stå på och att det kommer gå bättre än nånsin att skjuta i vinter. Även om större delen av skytteträningen är avklarad så finns det uppenbarligen saker jag måste fortsätta jobba på. Så det jobbet ska jag göra!

Annars så hänger jag med Amanda och Adnan igen. Att jag nästan kommer lyssna slut på en 11,5h lång ljudbok på en dag är sjukt. Men den är sjukt bra! De böckerna blir bara bättre och bättre. Första var bra och när jag såg att det fanns en tvåa så blev jag sugen att lyssna på den. Och den var sjukt bra! Har haft en dålig period när det gäller ljudböcker på slutet men i morse var jag sugen att påbörja en ny och valet var självklart: den tredje boken. Hittills är den lika bra som tvåan och om alla trådar knyts ihop i Läckberg-anda så kommer den att överträffa tvåan. Jag kan alltså rekommendera Anna Karolinas böcker om Amanda Paller!

Kommentera här: