Handduken
Borde nästan göra en kategori som heter "Aspbergers" då jag tenderar att skriva lite om mina Aspbergers-tendenser då och då. Men då jag inte har diagnosen så får väl dessa inlägg gå in under den kategorin som beskriver mig som person.
Jo, alltså, det var en gång för länge sen en tjej som hette Anna och tävlade i längdskidor. En vinterdag för ca 10 år sen så var hon i Malung och tävlade i Lilla Skinnarloppet. Hon var inte jättebra och konkurrensen i Dalarna var stenhård. Så när Anna kom fram till prisbordet så fanns det inte så mycket att välja mellan. Så hon valde en vinröd badhanduk som det stod Lilla Skinnarloppet på.
Med åren blev Anna mer och mer fäst vid den vinröda handduken som det stod Lilla Skinnarloppet på. Den var stor och skön. Precis som man vill ha en handduk. Den följde med i flytten till Torsby, Östersund. Den följde med på läger och tävlingar runt om i Sverige, Norden och Europa. Andra badhanddukar kom in i Annas liv men ingen kunde mäta sig med den vinröda handduken som det stod Lilla Skinnarloppet på.
Den 2 november 2016 åkte Anna på snöläger till Dombås. Men den vinröda handduken som det stod Lilla Skinnarloppet på blev kvar i Mora. Efter ha blivit använd ungefär 3000 gånger så började den bli ganska sliten. Så tanken hade slagit Anna att det var dags att köpa en ny handduk. Hon hade till och med skrivit det på sin "att-göra-lista". Men eftersom hon var så kräsen med handdukar så hade det inte blivit gjort. Nu blev hon så illa tvungen. Det blev ett besök på Princess på City Syd. Där hade de fina handdukar och lakan. Anna kollade och kände på alla handdukar som fanns. Det var ingen som kändes perfekt men hon valde tillslut en vit, mjuk handduk i storleken 150x80cm.
En vecka senare var handduken tvättad och skulle invigas. Det var en ganska nervös Anna som efter avklarad dusch sträckte sig efter den vita handduken, började med att torka av ansiktet, handduken kändes skön. Då kom det kritiska momentet. Där de flesta handdukar förlorar mot den vinröda handduken som det står Lilla Skinnarloppet på. Anna sveper handduken över ryggen, ställer sig på ett ben. Och handduken räcker ner till foten! Den vita handduken har klarat de två avgörande momenten: den är skön och den är stor!
Anna kan äntligen byta ut den vinröda handduken som det stod Lilla Skinnarloppet på!
Jag vet inte vad den här historien säger mest, att jag ogillar förändring eller att jag är kräsen? Jag har ju liksom många flera handdukar, men jag använder dem bara när jag måste, dvs. när den vinröda handduken som det står Lilla Skinnarloppet på är i tvätten eller om den inte är i duschen (när jag är hemhemma). Är i vilket fall väldigt glad att jag äntligen köpt en ny handduk som jag älskar lika mycket! Får se om den hänger med i 10 år...