Symptom

Jag var lite sliten redan på eftermiddagspasset igår men höll ut i 2,30 och kirrade min fulla hand med träning igår. Idag var det dock ännu värre. Lider ju av problemet att när jag är sliten så får jag inte upp pulsen när jag tränar (bättre än tidigare symptomet halsont). I morse stod långpass cykel på programmet och planen var 4 timmar. Men när enbart ca 30% av tiden hamnade i A1-zonen (resten av tiden under A1) så insåg jag att det fick räcka med enbart Ytterå-rundan. Tog närmaste vägen över Frösön hem och klockan stannade strax över 3 timmar. En helt okej tid runt Ytterån med tanke på hur seg jag var i kroppen. En smärtande rygg var inte heller någon positiv faktor, kände att jag inte riktigt kunde trycka som jag ville. 
 
I samband med att jag bestämde mig för att ta närmaste vägen hem (nåja, närmaste vägen hem hade nog varit att vända eftersom jag insåg ganska tidigt att passet var dömt att misslyckas. Men att gå två timmar minus på en dag kändes som en ännu sämre idé) så bestämde jag mig också för att göra INGENTING resten av dagen. Allt för att min stackars kropp skulle få den återhämtning den behöver. Hade annars två timmar i skolan, ett skyttepass och en lång att-göra-lista på schemat för min vilo-eftermiddag. Jag flyttar skyttepasset till imorgon och skjuter på de saker på att-göra-listan som kräver ansträngning på obestämd framtid. Att tvätta är det mest ansträngande jag tänker göra idag. 
 
Funderade ett tag på att ta bilen till teatern men kom fram till att min rygg nog skulle må bra av en promenad. Jobbigt att den skulle börja krångla igen. Hade bara ett "ryggskott" under hela förra träningsåret och trodde jag hade allt under kontroll. Tydligen inte. Vet inte varför det hände just nu heller. Men har faktiskt gjort en ansträngande sak redan och det var att jag på vägen hem från lunchen gick in på Grafit och köpte ett par nya hörlurar. Hade sönder mina i söndags, otroligt onödigt. Har blivit lite för många inköp av Apple EarPods senaste halvåret (närmare bestämt två). Insåg när jag skulle försöka leva utan dem hur beroende jag är. Inte bara för att jag blir så rastlös när jag pratar i telefon (måste göra något samtidigt, t.ex är det typ enda gången som jag orkar vika tvätt) men också för att jag börjat lyssna på en ny ljudbok och mina reserv-hörlurar är totalt värdelösa aka extremt obekväma. 
 
Den nya ljudboken är både väldigt bra men också väldigt intressant då den handlar om en man som jag är ganska säker på har Aspbergers. Vilket är intressant i sig (har ärvt intresse av min fysioterapeut till mor) men jag slås hela tiden av hur många likheter jag har med "aspare". Inte så att jag tror att jag nånsin skulle bli diagnostiserad med Aspbergers, men jag ser tendenser. T.ex det här med tidsplanering. Inte så att jag räknar mitt liv i minuter (som huvudpersonen gör) men imorgon t.ex, när jag ska visa skidskytte för våra nollor på IVP kl 12.00. Jag skulle vara där 11.50 vilket betyder att jag måste åka 11.40 och hinner inte hem efter lunchen som bör starta vid 11.10. Då måste jag åka hemifrån 11.05 vilket betyder att jag måste hoppa in i duschen 10.50 och måste därmed avsluta träningen i Vallsundsbacken 10.35. Om jag räknat rätt så kommer jag hinna värma ner ca 20 minuter, så det är lugnt! Ja, det var ytterligare ett exempel på att jag kanske har Aspbergers. Skrev ju ett tag sen (ett år sen var det visst, helt sinnes vad tiden går fort!) ett inlägg om specialintressen. Och sen det där som jag tidigare i inlägget nämnde, om att bli rastlös. Är inte det också ett tecken på Aspbergers? Eller blandar jag ihop det med ADHD? Hmm. Ja, nån diagnos har jag nog. Frågan är bara om min diagnos är uppfunnen ännu.
 
Nej nu får det räcka med meningslösa meningar för idag. Det här blev alldeles för långt ändå.

Kommentera här: