Specialintresse

Kändes bra att träna imorse! Jag kände igen mig själv och jag tror att jag är tillbaka! Back in the game! Going for hard training. Vet inte varför jag får för mig att gå över på engelska så ofta. Eller jo, det vet jag ju. För att jag nördar Grey's så jag får fyrkantiga ögon. 
 
2 timmar klassiskt och ett tag kändes det så bra att jag var sugen på att köra 2,30. Men så tänkte jag att jag ska satsa på att orka ett eftermiddagspass idag istället. Har tänkt mig styrka och löpning, får se om Mattias godkänner det.
 
Annars så började jag fundera när jag skulle powernappa. Jag somnade mitt i funderingen så kom inte så långt men det jag kom fram till var att jag kanske har en släng av Aspergers. Med symptomet specialintresse. När jag börjar med något som jag tycker är roligt så kan jag inte sluta. Som med stickningen nu. Blev så nöjd med den nya halsduken igår att jag började ta upp den första halsduken, men det gick så otroligt dåligt att jag fick ge upp. Så nu blev den första halsduken ännu mindre perfekt och den perfekta andra halsduken halvfärdig. Måste alltså leta reda på ett garn så jag kan fortsätta med den andra.
 
Istället började jag på en buff, typ. Eller en olle, kanske det heter. Skit samma. Den blir riktigt fin i alla fall! Den blir inte perfekt, känns som jag har tappat lite i stick-teknik, för jag tappar maskor hela tiden. Det kanske beror på att jag samtidigt som jag stickar försöker kolla på Grey's...
 
Det är ju ett annat specialintresse jag har, tv-serier. Som jag är totalt beroende av. 
 
Precis innan jag somnade så diskuterade jag socialt beteende med mig själv. Vilket ju Aspbergare har problem med. Tycker inte själv att jag har problem med det, men samtidigt så är jag ju lite asocial. Eller, jag tycker om att vara ensam, trivs med det liksom. 
 
Tror ju inte på fullaste allvar att jag har Aspbergers, men ändå.
 
I really hate you, so much
I think it must be true love

Kommentera här: