ANNA

Idag har varit en dag med lite mindre intensitet på passen. På förmiddagen klassiskt och skytte. Skyttet fungerade jättebra i ligg men sämre i stå. Att man aldrig får ha ett pass när både ligg och stå fungerar bra.... Åkningen kändes väldigt bra i början och jag kanske åkte på för fort för sen blev jag helt slut i kroppen! Kanske var därför ståskyttet inte fungerade. Jag kände redan på inskjutningen att jag var ostabil och att sen bli trött i huvudet, nej jag orkade inte fokusera helt enkelt. Så är det ibland, tyvärr.

 

På eftermiddagen var det löpning på fjället. Jag bestämde redan på förmiddagens pass att jag inte skulle vara ute i 2 hela timmar, utan stanna runt 1,30. Att säga det högt "jag körde 1,30 på eftermiddagen", då känner jag mig klen. 1,30 är nästan inget riktigt träningspass. Men jag hoppas att jag imorgon, när jag befinner mig någonstans mellan Bruksvallarna och Ramundberget och köttar i tävlingsfart, känner att det var värt att spara på krafterna. Kanske att jag kan lägga på en liknande spurt som jag gjorde för 4,5 månad sedan just här på stadion i Ramundberget, då upp mot hotellet, imorgon upp mot affären. Kanske, kanske. 

 

Jag lär ju ha lite mer krafter än om jag tränat en halvtimme längre idag i vilket fall som helst. 

 

Kanske har sagt det förut, men säger det igen. Skillnaden mellan ett pass på 1,30 och ett pass på 2,0 är enorm! 1,30 känns inte ens som ett riktigt träningspass längre. Medans 2,0 kan vara otroligt länge ibland! (Förmiddagens pass var ibland.) 1,45 går gränsen för mig nuförtiden. 1,45 är ett riktigt träningspass. 1,30 känns lyxigt. Har jag pass som är ännu kortare är det helt underbart. Okej, man blir inte bra genom att träna pass på 1,0 men tränar man tillräckligt mycket kan man vara värd ett sånt pass ibland. 

 

Tävling imorgon ja! Först skytte, som avgör startlistan inför jaktstarten, som genomförs som en längdtävling! Tror det kan bli roligt och framförallt ett otroligt bra pass! Gäller att plåga sig ordentligt, så man är sådär härligt trött efteråt!