>Tungt, tyngre, tyngst

Har inte skrivit så mycket om träning sista veckan... Rubriken talar om varför. Det går tungt! Inte så jävla skönt, faktiskt. När musklerna skriker att jag borde sluta, när mjölksyran ger en tårar i ögonen... Det finns ett visst mått av skön smärta, men den gränsen sprängde jag för länge sen.
Min kropp beter sig inte som jag är van vid. Den har varit konstig ända sen körtelfebern. Det är inte skönt, jag gillar det inte. Benen ger ögonen tårar. Det har inte hänt ofta innan. Nu händer det på alla A2- och A3-pass. Och för att inte tala om tävlingar!
Jag har tappat förmågan att syresätta mina muskler! Direkt de behöver mer än normalt med syre, så säger lungorna nej och luftröret blir sugrörsstorlek.
Trots detta så längtar jag till vintern när jag ska spränga ännu fler smärtgränser och musklerna ska skrika efter ännu mer syre och tårarna ska vara ännu närmare!
79 dagar till Piteå.

Annars så upptäckte jag under långpasset idag att det är en väldigt fin höst detta år! Jag ville ha min kamera där halvvägs upp på Hovfjället och fota. Men träden där påminde mig om några gamla foton  jag har, så jag bjuder på dem :)

obs! tagna med mobilkamera

Kommentera här: